LoggaSkott

Skjutprotokoll i precision: så fyller du i och läser skjutkortet

7 min läsningUppdaterad 30 juni 2026

Ett ifyllt skjutkort från en precisionstävling på en skrivplatta: sju serier om fem skott med seriesummorna 46, 43, 47, 41, 47, 44 och 44, totalt 312 och 5 inre tior. Bredvid ligger pistoltavlan med sista seriens fem träffar, X, 9, 9, 8 och 8, som är raden längst ned på kortet.
Ett ifyllt skjutkort från en precisionstävling på en skrivplatta: sju serier om fem skott med seriesummorna 46, 43, 47, 41, 47, 44 och 44, totalt 312 och 5 inre tior. Bredvid ligger pistoltavlan med sista seriens fem träffar, X, 9, 9, 8 och 8, som är raden längst ned på kortet.

Skjutprotokollet är det officiella dokumentet som följer varje skytt genom en precisionstävling. Oavsett om du är protokollförare som ska fylla i det korrekt eller skytt som vill förstå dina resultat får du här hela bilden. Vi går igenom alla fält, vanliga förkortningar och hur du för över datan till en digital skyttedagbok.

Det här är en del av vår guide till att tävla i pistolskytte: Tävla i pistolskytte: från klubbmatch till SM

Vad är ett skjutprotokoll?

Ett skjutprotokoll är det formella dokument som används vid tävlingar i precisionsskytte för att registrera varje skytts resultat. I Svenska Pistolskytteförbundets Skjuthandbok kallas det skjutkort. Det är tävlingens officiella underlag: resultatet för varje serie antecknas där, liksom anmärkningar om omskjutning, varningar och brott mot tävlingsbestämmelserna. En anmärkning som görs efter att skyttarna lämnat skjutstationen tas inte upp till behandling.

Markeringen sköts av en utsedd funktionär eller av en skytt som fått uppdraget. Valör och serie anges efter hand som tavlorna markeras, resultatet repeteras när det skrivs in, och skytten själv eller en utsedd skytt kontrollerar att det noteras rätt. Sektionschefen ansvarar för markering och skjutprotokoll på sin sektion, och vid brist på funktionärer får skyttarna hjälpa till med markering och protokollföring. Rollerna beskrivs närmare i guiden om domare och funktionärer.

Även om elektroniska system blir allt vanligare behöver du förstå pappersprotokollet. Det är fortfarande grunden vid de flesta klubbtävlingar och fungerar som backup vid tekniska problem med digitala system.

Vad står på ett skjutprotokoll?

Ett standardprotokoll för precision innehåller följande fält. Strukturen kan variera något beroende på gren och arrangör, men grundelementen är desamma.

Huvudet: skytt och tävlingsinfo

  • →Skyttens namn och tävlingsnummer (startnummer)
  • →Förening, klass och vapengrupp (t.ex. C3, Dam 1 eller Vet Y)
  • →Gren (t.ex. Fripistol 50 m, Luftpistol 10 m)
  • →Datum och tävlingsplats
  • →Skjutplats (bana och plats på banan)

Resultatdelen: serier och poäng

Här registreras varje skott grupperat i serier. I SPSF:s precisionsskjutning består en serie av fem skott på fem minuter mot pistoltavlan 25 m precision, och en tävling har i regel minst sex serier. Vid mästerskap skjuts sju serier i första omgången och tre i andra. I ISSF-grenar som luftpistol och 50 m pistol redovisas resultatet i stället i serier om tio skott. Protokollet visar varje series summa samt antal inre tior (X). Längst ner finns totalpoängen och det sammanlagda antalet X. Provskott före tävlingsserierna räknas inte in i resultatet.

Ett ifyllt skjutkort för precision 25 m med namn, förening, gren, startnummer, klass C3 och datum i huvudet. Provserien 10, 9, 9, 8, 7 räknas inte. Sju serier om fem skott ger seriesummorna 46, 43, 47, 41, 47, 44 och 44, med kolumner för antal X och löpande totalsumma. Summan är 312 av 350 med 5 inre tior. I serie 4 är en felskriven sjua struken och rättad till åtta, med en signerad anmärkning.
Varje serie får sin summa och sitt antal X, och seriesummorna ska tillsammans ge totalen. Provserien räknas inte, och en felskrivning stryks, rättas och signeras i stället för att suddas.

Noteringar och underskrifter

Längst ner finns utrymme för anmärkningar, till exempel om skytten fick en varning, om en serie sköts om eller om en protest lämnats in. Är skytt och funktionär oense om ett resultat görs en anmärkning (protest). Sektionschefen antecknar den på skjutkortet och bekräftar med sin signatur, och tavlan kan skickas till juryn för granskning.

Hur fyller man i ett skjutprotokoll?

Som protokollförare har du en viktig roll. Felaktiga protokoll kan leda till tvister och förseningar. Följ dessa riktlinjer för att göra det korrekt:

  • →Fyll i huvudet innan skytten börjar: namn, nummer, klass och gren
  • →Skriv tydligt med kulspetspenna, inte blyerts som kan suddas
  • →Notera varje series poäng direkt efter avslutad serie
  • →Repetera resultatet högt när du skriver in det
  • →Markera inre tior (X) separat, de avgör vid poänglikhet
  • →Stryk aldrig över felskrivningar med blanka: dra ett streck, skriv rätt värde bredvid och signera ändringen
  • →Summera totalpoängen och kontrollera att serisummorna stämmer
  • →Låt skytten, eller den skytt som utsetts till kontrollant, kontrollera att resultatet antecknats rätt innan skyttarna lämnar skjutstationen
Tips: Dubbelkolla alltid summeringen. Det vanligaste felet i skjutprotokoll är enkla räknefel, inte felregistrerade skott.

Hur läser jag mitt skjutprotokoll?

Efter en tävling får du ditt protokoll, antingen som papper eller digitalt via en resultatplattform. Så här läser du det effektivt:

Börja med totalpoängen och jämför med maximalt möjlig poäng för din gren. I fripistol 60 skott är max 600, i luftpistol 60 skott likaså 600. I SPSF-precision är max 50 per serie, alltså 350 för sju serier. Procenttalet ger dig en snabb bild av hur passet gick.

Titta sedan på de enskilda serierna. Var det en serie som stack ut negativt? Det berättar vilken del av tävlingen som kostade dig mest. Kanske sjönk resultatet i slutet (trötthet eller koncentration) eller var den första serien svag (uppvärmning och nervositet). Hur jämnt du skjuter mellan serierna visar också hur stabil din teknik är.

Kontrollera antalet X. Vid lika poäng går skytten med flest inre tior före, både i SPSF-precision och i ISSF-grenarna. Är även antalet X lika avgör den sista serien, sedan den näst sista och så vidare. Vid SM, landsdels- och kretsmästerskap i precision avgörs lika poäng om medaljerna i stället med särskjutning. Ett högt X-tal i förhållande till totalpoängen visar att dina tior är centrerade snarare än kantträffar.

Linjediagram över sju seriesummor från samma skjutkort: 46, 43, 47, 41, 47, 44 och 44 mot ett snitt på 44,6 och max 50 per serie. Serie 4 med 41 poäng är svagast. Under diagrammet antalet X per serie: 1, 0, 2, 0, 1, 0 och 1. Nedanför ordningen vid lika poäng i precision: flest X, sedan högst sista serien och bakåt, sedan flest X, tior och nior i sista serien.
Seriesummorna visar var poängen försvann, här serie 4. Vid lika totalpoäng i precision avgör först antalet X och sedan den sista serien, så X-kolumnen på skjutkortet är värd att kontrollera.

Granska eventuella anmärkningar. Fick du en varning? Noterades ett vapenfel? Dessa detaljer är viktiga att ha med sig till nästa tävling.

Vad betyder förkortningarna i skjutprotokollet?

Skjutprotokoll och resultatlistor innehåller standardiserade förkortningar. Här är de vanligaste du stöter på:

FörkortningBetydelse
XInre tia: träff i den innersta cirkeln i tian, 25 mm i diameter på pistoltavlan 25 m precision. Räknas som 10.
DNSDid Not Start: skytten startade inte
DNFDid Not Finish: skytten fullföljde inte
DQDiskvalificerad
PROProtest inlämnad
OBSObservation eller anmärkning
SUMSumma (totalpoäng)
MMiss (bom): skottet gav ingen poäng, till exempel utanför ettan eller på fel tavla

Skillnaden mellan DNS, DNF och DQ och vad de betyder för ditt resultat går vi igenom i en egen artikel.

Pappersprotokoll eller elektronisk tavla: vad är skillnaden?

Traditionellt fylls protokoll i för hand på papper. Men allt fler banor och tävlingar använder elektroniska tavlor som registrerar skotten automatiskt. Vad är skillnaden i praktiken?

Pappersprotokoll

  • →Kräver manuell registrering av protokollförare
  • →Risk för räknefel och otydlig handstil
  • →Fysiskt dokument som kan arkiveras
  • →Fungerar alltid, inget beroende av teknik
  • →Skytten kontrollerar noteringen på plats och ser resultatet direkt

Elektroniskt system

  • →Skotten registreras automatiskt via sensorer i tavlan
  • →Eliminerar räknefel och ger exakt poäng
  • →Resultat kan visas i realtid för publik och skytt
  • →Digital export till resultatplattformar
  • →Kräver fungerande teknik, pappersbackup behövs vid avbrott

Oavsett system gäller samma princip: protokollet ska vara korrekt, komplett och godkänt av skytten. Elektroniska system gör det enklare att analysera resultaten i efterhand eftersom datan redan är digital.

Hur för jag över protokollet till en digital skyttedagbok?

Protokollet innehåller värdefull data som du bör spara och analysera. Så här för du över informationen till en digital skyttedagbok:

  • →Notera totalpoäng, antal X och serieresultat, det är grunddatan
  • →Lägg till gren, klass och datum så att du kan filtrera och jämföra
  • →Skriv en kort kommentar om hur du upplevde passet: känsla, fokus, fysisk form
  • →Notera yttre förhållanden som väder, belysning och bantyp
  • →Fotografera pappersprotokollet som backup om du inte får en kopia

Med elektroniska system kan du ofta exportera resultaten direkt. I LoggaSkott loggar du själv passet serie för serie med poäng, och kan lägga till ett foto av tavlan. Gratisversionen ger grundläggande statistik, och med Pro får du djupanalys med trendgrafer över hur seriesummorna utvecklas. Läs mer om statistik över tävlingsresultat.

Ditt digitala skjutprotokoll

För in serierna och X-antalet i LoggaSkott

Logga varje tävling och träning och se hur seriesummorna utvecklas över tid.

Prova LoggaSkott
Tips: Gör det till en vana att föra över dina resultat samma dag som tävlingen. Då är minnena färska och du kan lägga till värdefulla kommentarer om vad som påverkade prestationen.

Vanliga frågor

Vad innehåller ett skjutprotokoll?

Ett skjutprotokoll i precision, i Skjuthandboken kallat skjutkort, innehåller skyttens namn och startnummer, vapengrupp och klass, datum, skjutplats, resultatet för varje serie, totalpoäng, antal inre tior (X) och eventuella anmärkningar om omskjutning, varningar eller protest.

Hur läser jag mitt resultatprotokoll?

Börja med totalpoängen längst ner och jämför med maximalt möjlig poäng för grenen. Titta sedan på serieresultaten för att se vilka omgångar som gick bra eller dåligt. Kontrollera antalet inre tior (X) som avgör vid poänglikhet. Läs eventuella anmärkningar om varningar eller tekniska fel.

Vad betyder förkortningarna?

Vanliga förkortningar är X (inre tia), DNS (Did Not Start: startade inte), DNF (Did Not Finish: fullföljde inte), DQ (diskvalificerad), PRO (protest) och OBS (observation/anmärkning). SUM står för summa, alltså totalpoängen.

Vad avgör vid lika poäng i precision?

Först antalet inre tior (X), sedan högsta poäng i sista serien, därefter näst sista serien och så vidare. Är det fortfarande lika jämförs antalet X, tior och nior i sista serien. Vid SM, landsdels- och kretsmästerskap avgörs medaljerna i stället med särskjutning (Skjuthandboken F.6.11.2).

Hur många skott är det i en precisionsserie?

Fem skott på fem minuter mot pistoltavlan 25 m precision, alltså högst 50 poäng per serie. En tävling har i regel minst sex serier. Vid mästerskap skjuts sju serier i första omgången och tre i andra.

Hur rättar man ett fel i skjutprotokollet?

Dra ett streck över fel värde, skriv rätt värde bredvid och signera ändringen. Anmärkningar ska göras innan skyttarna lämnar skjutstationen, annars tas de inte upp till behandling (Skjuthandboken F.6.10.2).

Läs mer om poäng och resultat

Fler i ämnet

LoggaSkott-appen: startskärm med skjutpass, statistik och senaste aktivitet

Logga ditt skytte

Håll koll på aktivitetskraven med licensbarometern. Exportera som PDF vid behov.

Skapa gratiskonto